Gott och blandat på årets Ekotankesmedja

Gott och blandat på årets Ekotankesmedja

Fredagen den 5 april sammanstrålade de finlandssvenska ekoproducenterna i Vasa till den fjortonde Ekotankesmedjan i Svenskfinland. Arrangörer för årets Ekotankesmedjan var projekt Eko+, SLC och Svenska Österbottens Ekologiska förening. Under dagen bjöds deltagarna på ett intressant program under ledning av moderaterna Steve Nyholm och Mats Holmqvist.

Det ligger i jordbrukarens ideologi att lämna över en bättre jord till nästa generation

För att väcka diskussion och tankar inför framtiden startade tankesmedjan med en paneldiskussion med deltagarna ekoproducent Bjarne Mara, ekoproducent Thomas Snellman, associate professor Artur Granstedt, verksamhetsledare Susann Rännäri och lantbrukspolitisk sakkunnig Christoffer Ingo. Panelens diskussioner gick kring betydelsen av hållbara, cirkulära och regionala matsystem. Bjarne Mara utvärderade sin ekomjölk- och biogasgårds självförsörjning och vilka insatsmedel som gården är beroende av. Thomas Snellman uppskattade att ekoprodukternas andel i REKO är mycket större än i den traditionella handeln. Artur Granstedt framhöll jordbruksutvecklingen och -politikens betydelse för varför ekoproduktionen inte har vunnit mer popularitet globalt trots att den enligt honom kunde vara en lösning på klimatförändringen. Susann Rännäri och Christoffer Ingo framförde båda sina åsikter om behovet av men också svårigheterna i att förenkla stödpolitiken i ekologisk produktion.

Eko ut i världen

Forskaren och doktoranden Anna Brunell tog oss med på en intressant resa till Nya Zeeland och Sydostasien där hon bekantat sig med ekoodling och konsumtion i början av året. I Nya Zeeland stod ca 2,5% av den inhemska marknaden av ekoprodukter och de största produktgrupperna var mjölk, frukt och grönt samt vin. På grund av topografin i landet är det inte lönsamt att odla spannmål utan focus låg på vallodling där lucern var en viktig komponent i vallarna för förbättrad markstruktur, ogräskontroll och protein till djuren. På Nya Zeeland har man inga eller väldigt låga jordbrukarstöd vilket betyder att produktionen måste vara lönsam och en sak som motiverar odlarna till ekologisk och regenerativ odling är minskade utgifter samtidigt som man maximalt utnyttjar det som är gratis(solljus, koldioxid, kväve och vatten). Ekoodlarna bevattnar också mer sällan sina fält tack vara en bättre markstruktur än sina konventionella grannar.

I Sydostasien besökte Brunell bland annat Thailand, Vietnam och Laos. I Thailand stod ekoprodukter för ca 0,4% av den totala marknaden, men hit räknas bara förpackade produkter och mycket frukt och grönsaker säljs i lösvikt. I Vietnam besökte Anna en by som ingick i ett pilotprojekt, Ban Buot Van Ho Agritage, där hållbarhet inklusive ekologiskt jordbruk valts av byns ALLA 58 hushåll. Inom pilotprojektet såg man till ekologisk, kulturell, ekonomisk och social hållbarhet, en helhet som är viktig för att detta ska fungera. Alla hjälptes åt inom byn och i stället för att sälja ut produkterna som odlades hölls all produktion, förädling och försäljning av varor inom byn – på så sätt uppnådde man en bättre lönsamhet och trovärdighet gentemot turisterna.

Ekologiska kretsloppsjordbruk

Vår gästföreläsare från Sverige, associate professor och tidigare forskningsprofessor i ekologiskt lantbruk Artur Granstedt är en av Sveriges främsta pionjärer inom biodynamiskt och ekologiskt jordbruk. Han har på ett unikt sätt förenat akademisk forskning med konkret lantbruksrådgivning för ekologiska bönder i årtionden.

Artur berättade om sina otaliga studier av ekologiska kretsloppsjordbruk och hur dessa gårdar kan vara en lösning på klimatförändringen. Ekologiskt kretsloppsjordbruk är ett s.k. blandjordbruk med en integrering av både växtodling och djurhållning(främst idisslare) där gården är självförsörjande på foder och gödsel i kretsloppet. Djurhållningen är i huvudsak grovfoderbaserad och anpassad till gårdens egen foderproduktion, vilken till största delen består av kvävefixerande baljväxtvallar. Baljväxtvallarna bygger upp humus och binder kol till marken vilket kompenserar för kornas mera kortsiktiga utsläpp av klimatgasen metan. Enligt honom är det inte ett problem att äta ekologiskt nötkött eftersom kor äter växter som binder mer kol i marken än vad produktionen avger.

Jordbruket en del av lösningen

Vetenskapliga studier av ekologiska kretsloppsjordbruk har bland annat genomförts inom Östersjöprojektet BERAS ( Baltic Ecological Recycling Agriculture and Society) med gårdar fördelade inom hela Östersjöregionen varav flera gårdar även i Finland. Resultaten från forskningen visar att en omläggning av hela jordbruket i enlighet med principerna för ekologiskt kretsloppsjordbruk skulle kunna bidra till att minska den globala uppvärmningen. Resultaten visar också hur ett sådant jordbruk även långsiktigt bevarar odlingsmarkens bördighet och eliminerar spridning av bekämpningsmedel från jordbruket, och därmed gynnar den biologiska mångfalden.

Andra föredragshållare på ekotankesmedjan var krögare Mattias Åhman från restaurangerna Hejm och Fröj, Bertel Riska som nyligen skrivit en historik över ekoodlingen i Österbotten, Susann Rännäri verksamhetsledare från Förbundet för ekologisk odling och Nina Långstedt, ekoproducent från Ingå med inriktning på regenerativ odling. Inspelningen från Ekotankesmedjan hittar ni nedan, gå gärna in och lyssna!

Text: Ann-Sofi Ljungqvist och Micaela Ström

———————-
Nedan lite bilder från Ekotankesmedja 2024