Ekologiska spannmålsförsök i Nyland 2024
Sommaren 2024 såddes ekologiska sortförsök och gödslingsdemoförsök på två försöksplatser i Nyland; i Svartå, Ingå och i Påvalsby, Lovisa. Försöken genomfördes som ett samarbete mellan NSL Försök och projekt Eko+, den självförsörjande och resilienta ekogården. För slutanalysering och informationsspridning erhölls även bidrag från Finlands Svenska Jordägarförbunds stiftelse.
Ekoförsöken utförs alltid på ekologiska gårdar och flyttar runt med gårdens växtföljd. I huvudsak placeras försöken i växtföljden efter gröngödslingsvall, undantaget åren 2017, 2020 och 2021(Ingå) då försöken såddes efter bondböna samt 2022 och 2023 då försöken i Ingå hade vårrybs respektive ärt som förfrukter. Årets försök såddes den 15 maj i Lovisa efter gröngödslingsvall och den 17 maj i Ingå efter höstspelt.
Säsongens väderförhållanden
Följande text och figurer med temperatur- och nederbördsdiagram är från NSL Försök’s ”Försöksrapport 2024”
Den termiska växtperioden började den 27 april både på Västankvarn(västra Nyland) och på Sarvlax(östra Nyland). På båda orterna avslutades den termiska växtperioden den 31 oktober.
I månadsskiftet mars-april var det snöfritt på fälten men det kom omslag i vädret även efter det. I april kom det nederbörd, både i form av snö och regn. Det sista snöfallet på cirka 20 cm kom den 22 april. Denna instabila väderlek inverkade både på höstgrödorna samt på vårbruket och etableringen av vårsådda grödor. På håll dröjde det innan odlare kom igång med vårbruket.
Från och med slutet av april blev det en ”torrperiod”, med obetydlig nederbörd och endast enstaka lokala regnskurar, som varade till början av juni. Detta inverkade främst på etableringen av vårsådda grödor. Uppkomsten blev ställvis ojämn och torkan syntes tydligt på fält med dålig markstruktur och -dränering. Den första betydande nederbörden efter denna torrperiod kom i början av juni. På en del fält räddade detta grödan medan det på andra kom för sent och beståndet förblev glest.
Lovisa 2024
I Lovisa såddes ekoförsöken hos ekoodlare Stefan Widlund i Påvalsby, jordarten var mullrik mellanlera och pH 5,9. Försommaren var väldigt torr och slutet av maj ovanligt varm. Försöken i Lovisa fick inget regn att tala om de två till tre första veckorna efter sådden och uppkomsten blev mycket ojämn, ställvis till och med obefintlig. I slutet av juni hade det ännu inte uppmätts 30 mm nederbörd på försöksfältet i Lovisa (den 28 juni hade totalt ca 28 mm regn tömts ur regnmätaren på fältet sedan sådden 15 maj). Eftersom spannmålen var så ojämn och gles togs beslut i början av augusti att stryka streck över försöken i Lovisa, i rapporten behandlas framledes endast försöksresultat från Ingå.
Ingå 2024
I Ingå såddes ekoförsöken hos ekoodlare Nina Långstedt på Krämars Gård i Svartå. Förfrukten var höstspelt (med fånggröda) som frästes upp på våren 2024. Fältet harvades även ett par gånger innan sådd. Försöksfältet vältades inte efter sådd, vilket med facit på hand hade varit bra med tanke på torkan som följde. Det kom ett par skorpbildande störtregn på fältet 25 maj och 1 juni. Den 4 juni gjordes ett försök att bryta skorpan med ogräsharv men det fungerade inte som tänkt så endast första upprepningen längs vägen kördes. Försöksrutorna förblev ojämna under hela säsongen; havren och kornet grodde sämst p.g.a. torkan och skorpan och kornbrodden angreps dessutom av ohyra, endast vetet blev någorlunda jämnt.
Jordarten var mullrik mellanlera med pH 6,4. Kalcium, fosfor, kalium och magnesium var i bördighetsklasserna god/tillfredställande medan svavel, koppar, mangan och zink var i bördighetsklasserna dålig till försvarlig. Markkarteringsanalysen kan ni bekanta er närmare med i ett tidigare inlägg här på Eko+ hemsidan, och det togs också NIR-analys för båda försöksplatserna inför sådd, resultaten hittas även de i sin helhet HÄR.
SORTFÖRSÖK
Sommaren 2024 fortsatte de under 2012 påbörjade ekologiskt odlade sortförsöken i vårvete, korn och havre.
Sortlistan till sortförsöken uppdaterades igen i samarbete med samarbetspartners och i försöksplanen ingick totalt 15 havresorter, 13 kornsorter och 18 vårvetesorter.
Liksom tidigare år varken tilläggsgödslades eller ogräsharvades sortförsöken. I sortjämförelsen är tanken att se hur olika sorter klarar sig på endast förfruktens gödselkväve och i ogräskonkurrensen på fältet.
Den torra försommaren gav ojämna, glesa försök och till sist skördades endast vetesortförsöket och vetegödslingsförsöket i Ingå den 21 augusti.
Nedan presenteras 2024 års ekologiska vetesortförsök från Ingå.
Till långtidsjämförelsen har man tagit med de sorter(se tabell 2) som ingått i sortförsöken åren 2019–2024, samt gjort upp en tabell mad tillhörande diagram över skördar, protein, hektolitervikter och falltal för de tre vårvetesorter som varit med i våra ekoförsök ända sedan starten 2012.
Vårvete, Ingå 2024
Medelskörden för vete blev endast knappa 1,3 ton/ha (se tabell 1), inte ens hälften av medelskörden för de sorter som är med i långtidsjämförelsen för åren 2019–2024 (se tabell 3). Sorten Sibelius avkastade sommaren 2024 bäst på dryga 1,5 ton/ha, följd av Quarna och Winx på dryga 1,4 ton/ha, medan botten placeringarna i år gick till Anniina och Demonstrant. Gamla trotjänaren Quarna hade högst protein på 14,1 procent följd av Anniina på 13,4 och Iisakki på 13,3 procent. Medelproteinet låg på 12,2 procent, viket är bra med tanke på att gränsen för brödsädeskvalitet går vid 12,0 procent för ekologiskt vårvete. Hektolitervikterna var dock mycket låga, i medeltal 73,8 kg/hl medan falltalen var höga med ett medeltal på 352.
Sjukdomsobservationer
Längdmätning och sjukdomsobservationer gjordes i ekoförsöken i Ingå 24 juli av NSL Försök. Strålängderna varierade inte så mycket i år, alla sorter har lidit av torkan och växt ganska sparsamt på längden. Demonstrant, Leidi och Quatrox hörde till de längsta sorterna medan Hilkka och WPB Troy hörde till de kortaste sorterna.
Till sorterna med mest bladfläcksjuka hörde Hilkka, Helmi och Iisakki medan Calispero och Leidi hittades bland de friskaste sorterna i sortförsöket 2024. Även brunrost observerades i mindre skala, där hittades mest brunrost i Helmi och Jarli medan Iisakki och Embla hade minst angrepp. Observera dock att det endast gjordes en sjukdomsobservation under säsongen!
Tabell 1. Skörd och kvalitet i vårvete 2024, Ingå
Tabell 2. Sorterna i ekoförsöket 2019–2024 samt utsädesmängderna. Sorterna som märkts med fet stil har varit med i sortförsöken 2012–2024.
Sortförsöken har nu pågått i 13 år
Vi har många säsonger med ekosortförsök bakom oss och vi har hunnit ha försök på fyra olika gårdar under tiden. Vi har haft stora vädervariationer och lika stora kast i avkastning(se tabell 4).
Åren 2012-2014 när vi började med ekosortförsöken i östra Nyland var de utstationerade på en gård som odlats ekologist i ca 25 år och endast gröngödsling hade använts som insats. Från 2015 har försöken i östra Nyland varit på en ekologisk dikogård som odlats ekologiskt sedan 2010. Dikorna slutade gården med 2021, stallgödsel har i begränsad mängd funnits tillgänglig på gården och en del inköpt ekogödsel har använts som komplement till gröngödslingen.
År 2021 utvidgade vi våra ekosortförsök till västra Nyland. Vi började där på en relativt ny ekoväxtodlingsgård, gården odlades ekologiskt 2018-2022. Åren 2023-2024 flyttade försöken igen till en annan växtodlingsgård i västra Nyland, gården hade odlats ekologiskt sedan 2010 och senaste åren börjat praktisera regenerativa odlingsmetoder.
Tabell 3. Skörd och kvalitet i vårvete, medeltal från 2019-2024
Tabell 4. Skörd och kvalitet på vetesorterna i östra och västra Nyland, åren 2012–2024.
EKOGÖDSLINGSDEMOFÖRSÖK
Vårvete, Ingå 2024
Vi påminner om att det som presenteras nedan endast är resultat från en säsong. Så här blev utfallet i år efter den utmanande säsongen som vi hade med försommartorka och häftiga åskskurar. Försöksfältet i Ingå var mycket ojämnt. En del intressanta element hittas ändå i resultaten, och kanske även något mönster framträder, men vi behöver upprepa försöken några säsonger till för att få tillförlitligare resultat.
På försöksfältet i Ingå fanns alltså förutom de vanliga sortförsöken ett odlingstekniskt gödslingsförsök i vårvete och korn (endast vetet skördades). Vi plockade även i år in ett led med samodling av spannmål och bondböna, eftersom man vid samodling med en kvävefixerare borde kunna få en gödslingseffekt av spannmålen. I det odlingstekniska veteförsöket ingick totalt 13 försöksled.
Upplägget var enkelt: 3 vårvetesorter (Hilkka, Iisakki och Leijona) användes till försöket och dessa sorter gödslades sedan med 0, 40 respektive 60 kg kväve (N), samt i ett led samodlas de med bondböna och det sista ledet bestod av en blandning av de tre vetesorterna. Gödseln placerades vid sådd med gödselbillarna och gödningsmedlet som användes var Yara Suna 10-3-1, pelleterad ekogödsel. Försöksleden med 40 kg N/ha fick 400 kg gödsel/ha och försöksleden med 60 kg N/ha fick 600 kg gödsel/ha.
Tyvärr märktes genast att det varit problem med grobarheten i sorten Leijona som använts i gödslingsdemot, Leijona ingick även i våra sortförsök men till det hade utsädet tagits från ett annat parti. Vi blev tyvärr tvungna att stryka leden med Leijona från gödslingsförsöket vilket gör att kvar fanns 9 led efter uppkomst, sortblandningen medräknad men där fattades i praktiken även Leijona nästan helt.
I gödslingsförsöket gjordes N-sensor mätningar från bestockning till axgång, första gången 12.6. och sedan följde två N-sensor mätningar till; den 17.6. och den 24.6. Mellan den 17.6. och den 24.6. har grödorna egentligen inte tagit upp mera kväve enligt sensorn. Det har inte heller regnat under tiden och grödorna har stampat på stället. Endast vetets led med 60 kg N har lite ökat på kväveupptaget.
Diagram 1. N-sensor mätningar i gödslingsdemoförsöket, Ingå 2024. Med N-sensorn får man upptag av tillfört kväve(och markens kväveleverans) i ovanjordisk grönmassa (SN-värde kg/ha). I noll-rutorna ser man upptaget kväve från markens egen leverans.
Analysresultat
I veteförsöket går skördarna ganska logiskt med en liten skördeökning kopplad till högre gödselmängd (se tabell 5), medan proteinet och hektolitervikten inte direkt följer något mönster. Sortblandningen har lägre skörd och det är också logiskt med lägre planttäthet (eftersom Leijona inte sprack många procent). Bondbönan växte helt okej i år, så kväveleveransen torde ha varit bra/normal för året. I detta försök ser det ut som att bönan gett en liten skördeökning jämfört med ogödslade rutor. Det bör dock nämnas att det i invägningsskedet fanns en mindre mängd böna med bland spannmålen, små bitar som inte gick att rensa ur med maskin (dessa rensades senare ut för hand innan Nit analyserna togs). Som redan nämnts så var försöket ojämnt och därför bör man inte dra starka slutsatser av årets resultat.
Tabell 5. Skörd och kvalitet i gödslingsdemoförsöket i vete, Ingå 2024
Försöksresultaten skall fungera som stöd för rådgivare och ekoodlare och mera information om tidigare års försök, resultat och bilder finns samlade på Eko+’s hemsidan under => Ekosortförsök (https://www.ekonu.fi/ekoplus/ekosortforsok/) och Observationsskiften (https://www.ekonu.fi/observationer/observationsskiften/)