Artikel i Luomulehti 3/2021: Biokol och biostimulanter i test på ekogård |

Artikel i Luomulehti 3/2021: Biokol och och biostimulanter i test på ekogård
– Biokol och biostimulanter är heta ämnen just nu både på den konventionella och den ekologiska gården då mer fokus ligger på markhälsa och främjande av mikrolivet i jorden. Eftersom diskussionen ännu är ny och väldigt lite info finns från praktisk odling startade Projekt EkoNu 3.0. tillsammans med en ekoodlare observationsförsök.

***

Våren 2020 anlades ett observationsförsök med biokol och jordförbättringsmedlet – Sobac Quaterna® Terra UAB hos ekoodlare Nina Långstedt på Krämars Gård i Svartå, Ingå. Projekt EkoNu 3.0. är med som samarbetspartner, projektet gjorde observationer och tog jordprover för analys från försöksrutorna.

Vi börjar med att reda ut begreppet biostimulant. Biostimulant är ett samlingsbegrepp för olika beståndsdelar och substanser som tillförs växter eller jord för att reglera och förbättra grödors fysiologiska processer och göra dem mer effektiva. Biostimulerande medel främjar tillväxt och utveckling hos plantor under hela livscykeln från groning till avmognad på olika sätt. För att nämna att par exempel kan en biostimulant till exempel förbättra effektiviteten i växtens metabolism för att öka avkastning och höja kvalitén eller förbättra vissa fysikaliska eller kemiska egenskaper hos jorden och främja utvecklingen av jordmikroorganismer.

Växtbiostimulanter används för att förbättra grödans tillväxt, men kan varken klassas som gödselmedel eller växtskyddsmedel. Växtbiostimulanter klassificeras som ämnen innehållande produkter eller mikroorganismer som vid tillförsel till rötterna eller på plantorna stimulerar växtnäringsupptag. För ekologisk produktion marknadsförs produkter som innehåller bland annat humussyror, komplexa organiska material, kemiska grundämnen, algextrakt och kitin.

Biokol fås då biomassa värms till omkring 500 grader med liten eller ingen
tillförsel av syre. Vid processen bildas kol, tjära och pyrolysgas. Denna metod kallas för torrdestillation det vill säga pyrolys. Kol uppstår vid så kallade gasningsanläggningar där biomassa från skogsbruket, lantbruket och livsmedelsindustrin destilleras med pyrolys.

Biokolet tål bättre nedbrytningen av mikrober och hålls längre tid kvar i marken än normalt organiskt material. Kol som tillsatts i jordmånen är till sin struktur mycket porös och kan därmed erbjuda ett bra växtunderlag för markens mikrober. Kolet absorberar också vatten samt vattenlösliga näringsämnen och minskar därmed urlakningen av näringsämnen.

Ett demoförsök i syfte att väcka intresse

Observationsförsöket hos Nina Långstedt är inget regelrätt försök utan behandlas som ett demoförsök i syfte att observera och väcka intresse för biostimulanter som främjar markhälsa. Demot utförs i samarbete med och på initiativ av odlaren

Försökets målsättningar är att informera och följa med hur odlingsväxten behandlad med biokol och/eller biostimulant skiljer sig till nollrutan och i jämförelse till varandra. Samt informera om olika övriga skörderesultat och jordprovsanalyser.

De biostimulanter som användes i försöket är Biokol – Carbofex Biohiili, 10 ton torr biokol/ha och jordförbättringsmedlet Sobac Quaterna® Terra UAB 100 kg/ha. Biokolen ska alltid ”laddas” innan den sätts i jorden, endera med vatten eller t.ex. kompostvatten (den går också att blanda ner direkt i flytgödselbrunnen). Sobac innehåller olika former av svampsporer/mikroorganismer och melass som ska gynna mikrolivet i marken och hjälpa plantorna att ta upp näring. Från pelletsen som sprids på ytan i växande gröda ska svamparna börja växa och bilda hyfer vilka hjälper till att omvandla näringen i marken till växttillgänglig form.

Skiftets odlingshistoria är att 2018 odlades bovete, 2019 växte spannmål på skiftet och 2020 såddes ärter Hulda den 5 maj efter att biokolen spreds ut på plogtiltorna och harvades ner i de 5 x 5 meter stora försöksrutorna den 3 maj. Biostimulanten Sobac spreds senare i växande gröda. I försöket ingick fem försöksled; en nollruta, en ruta med biokol (10 t/ha) laddad med vatten, en ruta med biokol (10 t/ha) laddad med kompostvatten och en ruta med biokol (10 t/ha) laddad med kompostvatten och biostimulant 100 kilo per hektar. Den femte ”rutan” är resterande delar av skiftet som behandlades med biostimulant 100 kilo per hektar. Efter sådden ogräsharvades ärterna 2 ggr och i samband med andra harvningen såddes det in en mångsidig fånggröda i ärterna (i alla rutor, hela skiftet behandlades likadant).

Under sommaren togs bilder från fältet och efter att ärterna skördats togs jordprover från de 5 olika behandlingarna. Jordproverna skickades för analys till Eurofins, analyspaketen som användes var ProAgria Näringstillståndanalys och grundanalys (för nollrutan togs även oljeväxtpaket). Skörden analyserades inte.

I höstas såddes höstsäd på fältet. Vi har planer på att följa rutorna och ta

nya jordprover åtminstone ännu sommaren 2021. Det är svårt att dra några slutsatser av jordanalyserna eftersom det bara är en ruta/behandling och ännu bara ett års resultat, men hela analysrapporterna finns på EkoNu’s hemsida och det är fritt fram att bekanta sig med dem där. På EkoNu’s Youtube-kanal finns ett webbinarium om biokol från i vintras där försöket också presenteras.

Text: Micaela Ström/Proejkt EkoNu 3.0.
Foto: Micaela Ström & Nina Långstedt

Källor:
Observationsförsök, RaHa 2010, https://www.ymparisto.fi/sv-FI/Naringsurlakningen_under_kontroll/Observationsforsok )
Jordbruksverket: https://jordbruksverket.se/jordbruket-miljon-och-klimatet/forskning-om-ekologisk-produktion/arkiv/2019-09-04-vaxtbiostimulanter—en-orientering

Länkar:
Resultat från jordprover, biokol observationsskifte i Svartå 2020: https://www.ekonu.fi/resultat-fran-jordprover-biokol-observationsskifte-i-svarta-2020/
EkoNu’s Youtube-kanal: https://www.youtube.com/channel/UC5TzkSBvGlZPg1H0TpRzl_A