Agroforestry – Skogsjordbruk 
Ett seminarium som behandlade Agroforestry, skogsjordbruk på svenska, ordandes den 12 september på Yrkesinstitut Livia i Tuorla under namnet Agrometsätalousseinaari. Detta var en fortsättning på seminariet Peltometsäviljelyseminaari I som arrangerades i juni på Qvidja.
Huvudföreläsaren, Stephen Briggs, kommer från England där han sedan 2009 bedrivit ”skogsjordbruk” med äppelträd på en del av sina ekologiska åkrar. Ämnet intresserade många då deltagarantalet uppgick till drygt 100. Seminariet ordnades av Suomen agrometsätalousverkosto och koordinerades med hjälp av Baltic Sea Action Group. Organisationerna och projekten bakom seminariet var ändå många fler, för att nämna några; Luomuliitto, Luomuinstituutti, Luke, Afinet, Järki m.fl.
Undertecknad satt med på seminariet i Tuorla och nedan följer ett kort referat från dagen utifrån mina egna uppfattningar och intryck.
Vad är Agroforestry ?
Skogsjordbruk, efter engelskans agroforestry, avser användandet av träd och buskar i traditionellt jordbruk. Träd som planteras på åkrar och fält tillför marken näring, skapar mikroklimat och ger skugga som skyddar mot uttorkning samt förhindrar erosion från vind och vatten.
Skogsjordbruk syftar på ett dynamisk och naturligt baserat jordbrukssystem som integrerar träd tillsammans med grödor och/eller djurskötsel. Termen agroforestry är relativ ny och började användas först på 1970-talet. “Agro” syftar på “agronomi” som betyder lantbruksvetenskap och härstammar från det latinska ordet för åker. “Forestry” betyder skogsbruk på engelska. (källa Wikipedia)
Stephen Briggs, praktisk odling
Whitehall Farm/ Harvest Barn Farm Shop
Stephen Briggs började med att berätta om gården som idag är ekologisk och utan djur, förutom de många tiotusentals mikrodjur som lever under våra fötter! Stephen odlar ca 120 ha ekologiskt i Cambridgeshire, England. Han och hans fru är första generationen jordbrukare. Åkermarken består av både eget och arrenderat, delvis lätta jordar.
Stephen blev intresserad av agroforestry pga att hans jordar lätt ”blåste bort” i vinden, han tröttnade på att se den fina mullen ”flytta” till grannarnas åkrar. Intresset för agroforestry väcktes som en lösning på detta problem samtidigt som det ger en längre odlingssäsong, flera ben att stå på och högre utnyttjade av jordens resurser på flera plan. Han säger att man genom agroforestry kan prata om 3D-odling, rötterna utnyttjar näringen i jorden på flera nivåer, samtidigt som spannmålen och trädkronorna också utnyttjar utrymmet ovan jord i flera nivåer. Utlakningsrisken minskar då det finns rötter på många olika nivåer i marken och de djupa trädrötterna hjälper till att lyfta upp mikronäringsämnen till kulturgrödornas växtskikt. Många olika växter i samodling bidrar till ett rikt mikroliv under jord, vilka ska hjälpa till att omvandla koldioxid från luften genom fotosyntesen till kol (mull och humus) i marken.
Stephen fortsätter med att konstatera att odlarens jobb egentligen är att ”skörda” solljus och konvertera det till kol, vilket kräver växande, gröna växter. Han jämför det med en solpanel, varför skulle vi stänga av solpanelen då solen skiner som mest?! Det är i praktiken så som mycket av den vanliga odlingen går till, när skörden mognar och tröskas bort på hösten är solens instrålning ännu mycket hög. Då behöver vi växter som efter kulturgrödan kan fortsätta att utnyttja solenergin, alltså fånggrödor/bottengrödor och träd/buskar! Träden överlappar bra t.ex. spannmålens växttakt, då träden är lite långsamma på våren men växer och har gröna blad ännu långt in på hösten.
Stephen valde fruktträd till sin farm eftersom han ville ha tillbaka investeringen så fort som möjligt => pga korta arrenden. Idag har han 50 ha skogsjordbruk. 4500 äppelträd planterades 2009 på ca 50 ha vilket ger 85 träd/ha (normal äppelodling ~850 träd/ha). Samtidigt blev gården ekologisk. Stödpolitiken och reglerna kring åkerstöden skapade huvudbry i början. Tidigare ändrades åkerns status till ”skog” om det fanns över 50 träd/ha, men Stephen tillsammans med några andra odlare var aktivt med och påverkade stödpolitiken i landet och de fick höjt antalet träd på åkermark till 100 st/ha. Nu har de kommit ännu ett steg längre där åkern hålls som åkerjord (stödmässigt) så länge som det går att bedriva jordbruk mellan träden och träden hör till kategorierna fruktträd, nötträd eller plantskoleträd.
Äppelträdraderna på Whitehall Farm är planterade med 27 meters mellanrum, det ger en 3 meter bred ”zon” under träden där det planterats blomsterremsor för pollinerare och en 24 meter bred odlingszon mellan trädraderna. 24 meter passar alla maskiner på gården, planeringen är viktig! Äppelträden är inte så höga (hålls också låga med beskärning) och skuggar därmed inte så mycket, de är dessutom planterade i norr-söder riktning för minimal beskuggning av kulturväxten.
Det har inte varit några problem med sjukdomar, äppelträden står inte så tätt som i ”vanlig” odling vilket är bra för sjukdomstrycket och man har valt sjukdomsresistenta sorter, vilket man bör göra som ekoproducent. Även om vindhastigheten hålls lägre än på öppet fält blir det aldrig stillastående luft, luftströmmar kommer bra genom raderna och beståndet hålls luftigt. Äppelträden bevattnas inte, rötterna söker sig djupare ner än vid vanlig äppelodling eftersom ytskiktet bearbetas och sås årligen.
Huvudproduktionen på gården är fortfarande spannmål, 92 % av marken är spannmål som ger en årlig inkomst och de ca 8 % som äppelträden står för fungerar som ”ising on the cake”, en trevlig extrainkomst. På Whitehall Farm har det nyligen byggts till en gårdsbutik(Harvest Barn Farm Shop) där det bland annat säljs äpplen, äppelsaft och honung från gården. Samarbete med en bigård har varit bra då bin är mycket viktiga för pollineringen av äppelträden. Bigården och Stephen har delat 50/50 på honungsskörden från farmen.
Spannmålsodlingen
I spannmålsodlingen ser man att jorden ändrat från bakteriedominerad jord till svampdominerad jord och mikroblivet har blivit aktivare(jordanalyser). Biodiversiteten ovan jord är också hög, fåglar och insekter trivs i det mikroklimat äppelträden skapar. Farmen är med i många forskningsprojekt där bland annat jordhälsan och biodiversiteten noga följs upp.
Stephen kör odlingen mellan trädraderna med gps och fasta hjulspår. Grödorna hackas, och det sås in klöver som bottengröda mellan spannmålsraderna => tre ”våningar” utnyttjas: klöver, spannmål, äppelträd. Grödorna som odlas är höst- och vårvete (med en medelskörd 2009-2018 på ca 5,1-5,2 ton/ha), korn(medelskörd 4,5ton/ha) och havre( medelskörd 6,7ton/ha). Ekoskördarna ligger på 75-80 % av vad gården fått historiskt med konventionell odling.
LER = 1,4
Fältekvivalentförhållandet (LER) är ett begrepp inom jordbruket som beskriver den relativa areal som krävs under monokultur för att producera samma avkastning som under polykultur.
Fältekvivalentförhållandet (LER) beskriver effektiviteten i markanvändningen. Med skogsjordbruk kommer man upp till LER = 1,4, vilket betyder att 100 ha skogsjordbruk producerar lika mycket jordbruks- och skogsbruksprodukter som 140 ha traditionell jordbruksmark, där växterna odlas separat.
Några fördelar med Skogsjordbruk, sammanfattning:
- Skapar en oas för insekter, fåglar och djur => biologisk mångfald
- Minskar näringsläckage från jorden, träd kan förhindra avrinning ut i vattendrag från beten och åkrar
- Ger ”två” skördar på samma fält, odlingssäkerheten ökar. Om inte det ena växer kanske det andra ger bättre skörd istället, flera ben att stå på.
- Förhindrar vind- och vattenerosion, skapar mikroklimat
- På varmare breddgrader gör skuggan av träden stor nytta för vattenhushållningen av kulturväxten
- ”3D-odling”, man utnyttjar resurserna på ett mycket större plan, både under jorden och ovan mark. Trädens rötter går mycket djupare än kulturväxtens rötter, trädkronan är högre upp än kulturväxten.
=> ”solpanelen” hålls påslagen längre, då kulturväxten mognar och tillväxten avtar växer ännu trädet för fullt; fotosyntesen och näringsupptaget fortsätter. Odlar man som Stephen dessutom bottengrödor/fånggrödor finns det alltid något som växer aktivt på åkern under växtsäsongen som också förlängs. - Ett svar på klimatförändringen?! Stor potential för kolinlagring i träd/skogsjordbruk.
Micaela Ström, Projekt EkoNu 3.0
——————————————-
Föreläsningsmaterialet från dagen i Tuorla hittas nu på Baltic Sea Action Groups hemsida!
Tillfället filmades, och filmen kommer under hösten att publiceras på samma sida.
——————————————-
Några bilder:
Seminariet öppnades av Sanna Söderlund, Baltic Sea Action Group.
Förutom Stephen deltog också föreläsare från bland annat Luke och AFINET under dagen. Massor med material delades ut!
Stephen Briggs, del 1:
Trädrötterna växer annorlunda i Skogsjordbruk, de söker sig mer neråt än i traditionellt skogsbruk.
Insekter och fåglar trivs bra i det mikroklimat träden skapar. Träden binder jord och förhindrar erosion och utlakning till vattendrag.
Betesdjur kan mycket väl integreras i skogsjordbruk. Valet av arter anpassas till djurslag och produktionsinriktning.
Planeringen är viktig i skogsjordbruk. Omloppstiden, växtrotationen, kan vara/är lång.
Produktiviteten kan ökas med samodling, trädens placering viktiga faktorer med tanke på produktivitet. För mycket beskuggning t.ex. av kulturväxten kan ge skördeminskningar.
Föreläsare från Luke var Karoliina Rimhanen och Pirjo Yli-Hemminki
Stephen Briggs, del 2:
På Whitehall Farm är det 27 meter mellan äppelraderna => 3 meter zon under träden och 24 meter för spannmåls/vallodling.
Träden växer i rader norr-söder för minimerad beskuggning.
Stephen är med i många forskningsprojekt där man följer med bland annat biodiversiteten och jordhälsan i agroforestry-system.
Flera olika äppelsorter växer på gården, de är sjukdomsresistenta och har relativt lång mognadstid så att skörden av spannmål ska vara klar innan det är dags för äppelskörd. Äppelträden bör skyddas mot gnagare, på Whitehall Farm fick man byta ut skyddsgallret mot ett högre.
All odling mellan äppelraderna sker med hjälp av gps, och fasta hjulspår tillämpas. Bottengrödor sås in mellan raderna då spannmålen radhackas.
Lästips: The Agroforestry Handbook
Bilder från Tuorla. Vi kikade på Tuorlas frukt och bärodlingar och bekantade oss med ett område som ska fungera som test för skogsjordbruk på här på Tuorla, där Yrkesinstitutet Livia också kommer att ordna introduktionskurs i Skogsjordbruk.
