Den globala uppvärmningen kan inte stoppas utan en förändring av jordbruket och livsmedelssystemet från jord till bord
Fredagen den 5 April hade undertecknad förmånen att hålla ett föredrag med efterföljande diskussion vid de Österbottniska ekoodlarnas Ekotankesmedja vid yrkesakademin i Österbotten, Vasa. Temat var ekogårdens självförsörjning och dess betydelse för näringshushållning, biologisk mångfald samt vårt framtida klimat.
Sammanlagt står maten på vårt bord för ca en tredjedel av klimatutsläppen och matförsörjningen är därmed det område där klimatbelastningen är högst från mänskliga verksamheter. En stor del av dessa klimatutsläpp sker också i andra länder där vår mat produceras. Den mat som inte importeras är delvis indirekt importerad med hjälp av externa resurser för framställning av konstgödsel, bekämpningsmedel och importerade fodermedel. Ska vi klara klimatmålet måste samtliga led inom livsmedelsområdet från jord till bord förändras i grunden. Detsamma som gäller för den pågående utarmningen av den biologiska mångfalden och övergödningen av våra vatten och Östersjön till följd av kemikalieanvändningen och specialiseringen i jordbruket.
Det finns dock hopp. Vetenskapliga studier av ekologiska kretsloppsjordbruk har genomförts i Östersjöprojektet BERAS ( Baltic Ecological Recycling Agriculture and Society) med totalt 42 representativa exempel på ekologiska kretsloppsgårdar fördelade inom hela Östersjöregionen varav flera gårdar i Finland och nu även ett nyligen avslutat treårigt forskningsprojekt med studier av 30 ekologiska kretsloppsgårdar i Sverige. Resultaten från forskningen visar att en omläggning av hela jordbruket i enlighet med principerna för ekologiskt kretsloppsjordbruk skulle kunna bidra till att minska den globala uppvärmningen och samtidigt även minska övergödningen av kväve och fosfor till vattendrag, sjöar och hav. Resultaten visar också hur ett sådant jordbruk också långsiktigt bevarar odlingsmarkens bördighet och eliminerar spridning av bekämpningsmedel från jordbruket, och därmed gynnar den biologiska mångfalden. Fortsatta studier av ekologiska kretsloppsjordbruk skulle även behöva ske i Finland.
Forskningprojektet framtidssäkrat jordbruk genomfördes av tre inom de berörda områdena erfarna Svenska lantbruksforskare, docent Artur Granstedt (växtnäring och ekologiskt lantbruk), Agr.dr Olof Thomsson (miljösystemanalys) och Agr dr Lars Jonasson (lantbruksekonomi). I BERAS-projektet gjordes studier även av lokala förädlingsverksamheter och lokal försäljning av livsmedel från jordbruket och ekologisk konsumtion som är karakteristisk för de studerade gårdarna och som visade sig leda till ytterligare minskad belastning på klimatet utöver minskningen i jordbruksledet. De många Rekoringarna inte minst i Österbotten där dessa verksamheter startade är exempel på större närhet och kortare transporter mellan odlare och konsumenter.
Ekologiskt kretsloppsjordbruk är ett s.k. blandjordbruk med en integrering av både växtodling och djurhållning där varje enskild gård eller gårdar i samverkan är självförsörjande med foder och gödsel i kretslopp. Djurhållningen är huvudsakligen grovfoderbaserad och anpassad till tillgången på eget foder, till större delen bestående av kvävefixerande baljväxtvallar som bygger upp humus och det organiskt bundna kolförrådet i marken. Gårdarna har därför fler gräsätare (kor och får) och ingen storskalig inhuman produktion av svin och slaktkyckling som förbrukar spannmål som är mer resurshushållande att konsumeras direkt av oss människor.
De fleråriga vallarna med stor andel djuprotade vall-baljväxter som klöver och lucern utgör basen för djurens foderförsörjning, odlingsmarkernas framtida produktionsförmåga och vårt framtida klimat. Anläggningen av våtmarker och skyddande växtlighet bidrar ytterliggare till miljönytten. Ytterst är det bara i den gröna växten genom fotosyntesen som vi kan återställa balansen mellan det kol som vi släpper ut genom förbränning och det kol som långsiktigt åter måste bindas i växtlighet och mark.
Vallarnas kolbindning kompenserar för kornas mera kortsiktiga utsläpp av klimatgasen metan, bevarar kolet långsiktigt i marken och säkrar odlingsjordarnas framtida produktionsförmåga.
Den globala uppvärmningen är nu en realitet och en omställning brådskar, inte minst inom det omfattande livsmedelsområdet. Erforderliga politiska styrmedel för omställning av hela jordbruket finns och föreslås i rapporterna. De stöd som ges till jordbruket bör ges till klimat och miljönytta och inte till verksamheter som kan skada vår miljö och framtid.
Artur Granstedt
Associate professor, Agr dr och koordinator för EU-projektet BERAS (2003-2010) samt tidigare även forskningsprofessor i ekologiskt lantbruk i Finland
artur.granstedt@jdb.se
——————————
Här hittar ni ett referat från Ekotankesmedja 2024, samt inspelningen från dagen: www.ekonu.fi/gott-och-blandat-pa-arets-ekotankesmedja/
