Hälsningar från Sverige – Borgeby Fältdagar och gårdsbesök i Skåne (1/2)
Mellan den 27 till 30 juli ordnade Sydvästra skördekontrollföreningen en resa till Borgeby fältdagar och den Nordiska sommarträffen i Skåne. Micaela Ström från Projekt Eko+ deltog och kommer att dela med sig av lite intryck från Borgeby, ekologiskt i Sverige just nu och ett studiebesök som gjordes i Skåne under resan. Bloggtexten delas i två delar varav den första finns nedan och den andra publiceras i näsa inlägg på hemsidan.
***************
Del 1 – Borgeby Fältdagar
Borgeby Fältdagar är lantbruksmässan i fält, en jordnära fackmässa med tydlig inriktning på den professionella lantbrukaren. Mötesplatsen för alla som har lantbruk som främsta intresse och sysselsättning. Fältdagarna samlar årligen besökare från hela Norden till Borgeby, en mindre ort några mil norr om Malmö i Skåne, i år uppgick besökarantalet till drygt 20 000 deltagare och över 400 utställare. Det unika med mässan är de många praktiska demoodlingarna och Gropen, en klassiker som sällan gör någon besviken där man kommer ner två meter under jorden och bekantar sig med jordstruktur, rötter och olika odlingssystems påverkan på markstrukturen. Mässan erbjuder en unik kombination av utställande företag för lantbruk och trädgård, demoodlingar, praktiska maskindemonstrationer och seminarier.
På Borgeby fältdagar fanns i år en hel del intressanta programpunkter och utställare för den ekointresserade. På mässområdet fanns ett skilt Ekoområde, var hittades HIR Skånes ekorådgivare samt utställare och demoodlingar med focus på eko. Här fanns intresseorganisationen Ekologiska Lantbrukarna, certifieringsorganet KRAV samt SLU-EPOK (SLU Ekologisk produktion och konsumtion), som arbetar med kunskapsförmedling och kommunikation samt initiering och samordning av forskning och utbildning om ekologiskt lantbruk och ekologisk mat, varvat med företag specialiserade på ekologisk gödsel, radhackor och ogräsharvar. Under fältdagarna gjordes en omfattande demokörning av radrensningsmaskiner/hackor i spannmål där 10 olika maskinmodeller presenterades.
Ekologiska demorutor
Båda mässdagarna ordnades guidade visningar av HIR Skånes ekologiska demoodlingar med start i Ekoområdet. I år fanns fyra delområden på ekofältet – mellangrödor(mellangrödor med avsikt att fånga eller fixera kväve), baljväxter, udda spannmålssorter och ettåriga betesgrödor samt vallinsådd för ökad proteinskörd.
På vallområdet diskuterades höstrågen som ett bra alternativ till snabbt bete, speciellt då somrarna ser ut att bli torrare behövs komplement till den vanliga betesvallen. Höstrågen sås på våren och kan betas redan 50-60 dagar efter sådd, växten ska vara ca 15 cm och bör betas intensivt. Rågen tål bra 4-5 avbetningar (i Skåne) och kan kompletteras med Italienskt rajgräs för bättre bete senare på säsongen. Höstrågshybrider fungerar sämst, vanliga linjesorter är bra och Midsommarråg bäst enligt försöken som gjorts av HIR Skåne.
Bland rutorna med focus på att maxa proteinet från helsäd och vall fanns flera olika kombinationer av vårkorn tillsammans med blålupin (lupin 130 kg/ha och 80 kg vårkorn), fodervicker (vicker 40 kg/ha och 80 kg vårkorn) och ärter (ärter 150 kg/ha och vårkorn 80 kg/ha) samt bondböna med vårvete, samtliga med insådd av olika klöver- och lucernvallblandningar 25 kg/ha.
Mellangrödor i eko
I ekoodling är det väldigt ofta tillgången på kväve som begränsar skörden. Ett hjälpmedel kan vara mellangrödor som fixerar och/eller fångar kväve. I demoodlingen låg focus på mellangrödor avsedda att sås efter skörden(räcker odlingssäsongen till i Finland?!) och som kan bidra med växtnäring på ett eller annat sätt. Ett torrt år som detta kan de även vara intressanta ur fodersynpunkt!
Bland rutorna hittades kombinationer med avsikt att fånga upp kväve, som t.ex. Italjenskt rajgräs + Honungsört (10 kg/ha + 5 kg/ha), blandningar som kombinerar fånga och fixera som t.ex. Honungsört + Blodklöver + Havre (5 kg/ha + 4 kg/ha + 100 kg/ha) och Luddvicker + Råg (20 kg/ha + 60 kg/ha), samt mångblandningar som utnyttjar flera olika grödors potential med kvävefixering, upptag av kväve samt blommor för pollinatörer som t.ex. Oljerättika + Bovete + Honungsört + Råg + Blodklöver (5 kg/ha+10 kg/ha+3 kg/ha+30 kg/ha+5 kg/ha) och Blodklöver + Doftklöver + It. Rajgräs + Havre (7 kg/ha + 3 kg/ha + 10 kg/ha + 30 kg/ha)
Bland mellangrödorna fanns också en ruta med kombinationen oljerättika och rättika (6 kg/ha + 3 kg/ha). Oljerättikan har väldigt god förmåga att plocka kväve från marken och vid god kvävetillgång blir den stor och frodig och kan bidra med mycket kväve till efterföljande gröda, i kombination med rättikan som är mer lågväxande och med betydligt större pålrot ger den också fin effekt på markstruktur.
Man bör komma ihåg att i växtföljder med oljeväxter bör man undvika rättikor och i växtföljder med ärter/bönor passar vickern inte så bra(ur växtsjukdomssynpunkt).
Baljväxter i eko
I ekologisk odling har baljväxterna en given roll genom sin förmåga att fixera kväve från luften. I demoodlingen jämfördes vanliga sorter av åkerbönor och ärter med lupin, bladig ärt(grönfoderärt) och höstärt. Höstbondbönorna hade igen gått helt ut på fältet och rådgivarna på HIR Skåne rekommenderade heller inte odling av höstbönor då övervintringen är så osäker, däremot övervintrar höstärter bättre ända upp mot Mellansverige. Höstärten lägger sig dock ganska lätt och rekommendationen var därför att kombiså den med höstråg, eftersom höstärten mognar tidigt passar rågen bättre än höstvete.
För att få mindre problem med liggbildning kan höstärten samodlas med spannmål. Här med råg eftersom ärterna mognar tidigt.
Vicker har en myclet snabb tillväxt och kan ge mycket biomassa och kväve till efterföljande gröda. Luddvicker övervintrar vanligtvis vid sådd på hösten i Skåns, medan fodervicker dör på vintern. Kvävet blir relativt snabbt tillgängligt på våren.
Lupin fungerar bra att odla i svenskt klimat och har hög eller mycket hög proteinhalt. Den stora utmaningen är ojämn mognad(tanken var att tröska lupinen). Passar bäst på lättare jordar.
Under Borgeby delade HIR Skåne också ut den Ekologisk Försöksrapport 2022. Hushållningssällskapets rådgivare samlar forskning och kunskap om ekologisk odling till den och här finns intressanta försök och projekt från Sverige med grannländer.
”Unikt för denna rapport är att vi har tagit ekologiska rådgivare till hjälp för att tolka resultaten. Varje artikel inleds därför med ”Rådgivarens kommentar”. I några fall är det inte rådgivaren utan en forskare som skrivit artikeln, det framgår då genom att deras namn står direkt under artikelrubriken.”
I rapporten hittar du ett tjugotal artiklar om odlingsteknik, växtnäring, sorter, vallodling, skadegörare och potatis. Här finns intressanta saker även för dig som inte är ekologisk odlare. Ett axplock av artiklar i rapporten:
– Direktsådd i rågmellangröda – strategier mot ogräs vid reducerad jordbearbetning
– Mellangrödan fixar kvävet
– Ökat kväveutnyttjande från nötflytgödsel
– Att så klöver och lusern i september
– Sortförsök ekologisk potatis
Ni hittar rapporten här: https://hushallningssallskapet.se/tjanster/e-handel/bocker/ekologisk-forsoksrapport/
Stor radhackningsdemo
Under Borgeby Fältdagar arrangerades en stor radhackningsdemo i spannmål där 10 olika företag och maskinmodeller förevisades. Allt från enklare mekaniska modeller till dyra högutrustade maskiner med alla möjliga finesser, till och med en självgående robot-radhacka förevisades. Orsaken till att intresset var stort för radrensningsdemot är inte bara att ekoodlingen ökat i Sverige senaste åren utan också det att många konventionella odlare blir tvungna att fundera på mekaniska metoder då kraven för godkännande av effektiva ogräsmedel skärps och ökad resistens bland gräsogräsen förekommer i kombination med konsumentpreferenser och miljöhänsyn. I Skåne har främst problem med renkavle spridit sig och intresset för conservation agriculture-system ökar – man bearbetar jorden så lite som möjligt, direktsår där det går och odlar väldigt mycket mellangrödor. Färre gräsogräs gror i det systemet och jordlöpare och andra kryp som lever i ytan äter bland annat renkavlefrön.
Robot-radhackan Orio från det Franska företaget Naïo technologies förevisades under demot och den är lite unik på det sättet att den helt går på solenergi. Roboten är en autonom verktygsbärare för grönsaker och industrigrödor, den kan användas för sådd, jordbearbetning, ogräsrensning, insamling av data mm. Maskinen används i praktisk odling i Danmark hos lite större grönsaksodlare, den klarar ca 10 ha/dag och är planerad för en gård på ca 60-70 ha. Maskinen finns ännu inte i Finland.
Per Modig från HIR Skåne fungerade som speaker under radrensningsdemot. Alla maskiner körde bara ca 35 m, så han påminde också publiken att inte döma maskinerna alltför fort, 35 m är mindre än vad som vanligtvis behövs bara för att ställa in maskinerna korrekt.
Maskinerna kom i många olika modeller och prisklasser, lättutrustade mekaniska hackor eller maskiner med alla möjliga slags kamerastyrningar och gps-anordningar – ja till och med en självgående robot presenterades.
Marknaden för radrensare växer och utbudet på marknaden likaså. På Borgeby Fältdagar kördes i år en maskindemonstration med upp mot tio radrensare i startfältet.
I startfältet finns ett par produkter som är nya på den svenska marknaden. Bland annat tyska Leibing och engelska Claydon-Terrablade, som Per Modig betecknar som enklare och billigare än flera av konkurrenterna. Men de har sin nisch ändå.
Maskinerna kan vara intressanta i spannmål, men kanske inte i sockerbetor eller grönsaker. Den som inte radrensar hela arealen varje år vill kanske ändå ha möjlighet att använda redskapet då och då, när det finns behov. Har man en mycket dyr maskin måste man köra varje år.
Fältet var sått med korn, med en vanlig såmaskin där man stängt varannan bill för att få radavståndet 25 cm. Efter demot kunde publiken bekankat sig närmare med maskinerna och hur arbetet utförts innanför avstängningarna.
Lantbruksnytt intervjuade Per under testkörningen, se intervjun här: https://lantbruksnytt.se/tv/video/3250/
Vi avslutar med några bilder från Gropen. Varje års Grop är planerad sedan flera år tillbaka. Det ger möjligheter att studera långsiktiga förändringar under jorden. Påverkan av växtnäring och kalkning är ofta centrala ämnen som återkommer i visningen av Gropen på Borgeby Fältdagar.
Från 2021 har Gropen fått inslag av vall och samma år var första året i en serie där besökare kommer få följa utvecklingen på tre typ-gårdar med olika inriktning parallellt över sju års tid. Typ-gårdarna är generaliserade driftsenheter, som hanterar växtföljd och val av gröda på olika sätt. De tre typ-gårdarna är Djurgården, Högintensiv växtodlingsgård och Lågintensiv växtodlingsgård, mycket intressant med så långt gående projekt! Läs mera om typ-gårdarnas växtföljder och Gropen här: Gropen – en klassiker
Micaela Ström – Nylands Svneksa Lantbrukssällskap/Projekt Eko+