Tuottavaa Luomua-projektet ordnade i juni en studieresa till Danmark och Borgeby Fäldagar. En representant från EkoNu! deltog i resan som var mycket intressant och lyckad.
Nedan följer en artikel som skrevs av Maija Pitkonen för Luomulehti 4/2016. Även bilderna är tagna av Maija, artikeln är översatt av Projekt EkoNu!
Danmark satsar på förädling av ekologiskt spannmål
Inom projektet Tuottavaa luomua ordnades en resa till Danmark och till Borgeby Fältdagar. Under resan bekantade vi oss med olika aktörer inom ekologisk utsädesproduktion, med rådgivningsorganisationen SEGES officiella försök av ekologiska sorter samt med olika förädlares fältförsök. Vår uppfattning är att danskarna ligger årtionden före oss när det kommer till förädling av ekologiskt spannmål.
Egna försök för ekosorterna
I Danmark utreds odlingsvärdet för nya ekologiska växtsorter genom officiella sortförsök. I Danmark genomgår ekosorterna en godkännandeprocess för konventionell odling och för ekologisk odling separat. Förädlarna av ekologiskt utsäde ansåg att det med tanke på utvecklingen är viktigt att man identifierar behoven i de olika produktionsinriktningarna, även om dubbel testning ökar kostnaderna. Möjligheten att få exakt information om olika sorter sporrar också aktörerna att förädla ekosorter.
På samma sätt som i Finland finns det i Danmark en förteckning över ekologiskt utsäde som fastställer vilket utsäde ekoodlarna har tillgång till. Också i Danmark kan man hos myndigheterna ansöka om dispens för att använda konventionellt utsäde, om det finns tillräckliga grunder för det. Orsaken till detta kan vara t.ex. krav på växttid eller växtplats, eller sjukdomsresistens. I Danmark och Sverige är även testade utsädesblandningar godkända att säljas officiellt.
Förädlare, packerier och forskning i samarbete
På Jylland besökte vi Anders Borgens provrutor, där man kunde se över 5 000 försöksrutor och många olika arter och sorter. Borgen samarbetar med genbanken, men underskattar inte nya sorter. Enligt Borgen måste man se bakåt i historien för att komma framåt i växtförädlingen. Borgen hämtar nya sorter för testning från bl.a. Kina och Azerbajdzjan. I förädlingsarbetet betonas speciellt en bra sjukdomsresistens och en snabb utveckling i broddstadiet samt en hög stråväxt för att sorten ska kunna konkurrera väl mot ogräs.
Borgens hittills mest synliga resultat har varit att öka medvetenheten kring Ölandsvetet och göra det tillgängligt för odlarna. Ölandsvetet är en traditionell sort som är omtyckt bland bagerierna. Det produceras numera på en areal om ca 2 000 ha runtom i Norden. Vetesorten räknas som en lantsort, så Borgen får inga royaltys för den. Borgen hoppas på att han de närmaste åren kan släppa ut korn- och vetesorter som passar för ekoproduktion på marknaden, som ett resultat av ett tioårigt förädlingsarbete.
Nordic Seed förädlar och marknadsför ekologiskt utsäde. Företaget har ett nära samarbete med utsädesproducenterna och rådgivningsorganisationen SEGES. Mest ekologiskt utsäde säljer företaget till Danmark, Norge och de baltiska länderna. Nordic Seed överväger som bäst en strategi för hur man på marknaden ska kunna lansera höstvetesorter som passar ekologisk odling. I de sorter som nu testats har problemen varit bl.a. för svaga strån som leder till liggsäd, risk för gulrost och låg avkastning. I noggrannare tester har man emellertid redan hittat exemplar som är resistenta mot gulrost.
På SEGES:s försöksfält har det visat sig att det man vinner på skördemängden, förlorar man på kvaliteten när det gäller havre. I Finland lönar det sig att satsa på högklassigt havre med hög hektolitervikt och hög fiberhalt. Hektolitervikten i odlingsförsöken var i genomsnitt endast 51 kg, och skillnaden är betydlig jämfört med finskt havre. Danskarna har satsat mycket på förädling av skalfri havre som fjäderfäfoder. Man har dock inte fått fram en helt skalfri skörd. Därför måste man köra skala köra hela spannmålsmängden genom skalaren och i praktiken blir det ingen besparing. Dessutom är de skalfria sorternas skördenivåer lägre än genomsnittet.
SEGES:s forskare utvecklar som bäst en snabb och pålitlig bestämningsmetod med vilken man kan klarlägga hur olika sorter konkurrerar med ogräs. Man försökte först fotografera en kvadratmeter och analysera det, men metoden visade sig vara för arbetskrävande. Nu tar man flygbilder av hela området och gör bestämningen utifrån dem. Den nya metoden sparar upp till 70 % i tid och hjälper förädlarna att hitta bättre sorter som möter ekoodlarnas behov.
Bild 1.) ProAgrias ekosakkunniga Pekka Terhemaa, Sampo Järnefelt och Kaisa Matilainen lyssnar uppmärksamt på forskaren Anders Borgens tankar kring hur motsvarande förädlingsarbete kunde göras i Finland. Försöksfältet ligger på en lokal ekoodlares mark.
Bild 2.) Anders Borgen värdesätter högt växtbestånd som konkurrerar väl med ogräs. Mellan flaggbladet och axet bör det växa ett så långt strå som möjligt. Det torde hindra sjukdomar från att överföras till kornet. I Danmark är t.ex. stinksot ett problem.
Bild 3.) SEGES:s sakkunniga Tove Mariegaard Pedersen (andra från vänster) presenterar officiella prov med ekokorn på Lolland. I Finland gör man inga separata officiella försök med ekosorter och det certifierade utsädet måste vara sortrent, medan man i Danmark och Sverige också kan sälja utsädesblandningar.
Bild 4.) Vid sidan av odlingen på den egna gården bedriver ekoodlaren och mjölnaren Per Grupe även förädling av ekologiskt vårvete på 1600 rutor tillsammans med Anders Borgen. Målet med förädlingsarbetet är att få till stånd sorter med bästa möjliga bakningskvalitet. Råvarans kvalitet utgör en konkurrensfördel för kvarnen i förhållande till konkurrenterna. Det lönar sig att satsa på kvalitet, för det är inte lönsamt att sälja mjöl i bulk. Mjölet säljs i huvudsak direkt till bagerier och restauranger. Mjölets kilopris varierar mellan 1,60 och 1,80 euro.